Blog

Mer än 100 deltagare från 41 medlemsorganisationer sammanstrålade i zoom för vårens DiVA-möte 2021. Det 25:e specialistmötet sedan DiVAs specialistgrupp bildades hösten 2008. 

Presentationer från dagen finns på programsidan: https://wiki.epc.ub.uu.se/x/6gDuB 

Aktuellt från styrgrupp och stämma

Inledningsvis en kort rapport från DiVAs stämma 6 maj och aktuella frågor från styrgruppens arbete. En av punkterna som diskuterades på stämmans årsmöte handlade om tillgänglighet och driftsäkerhet i DiVA. Det är frågor som har hög prioritet och förvaltningen har i uppdrag till nästa årsstämma att rapportera om genomförda åtgärder/förbättringar för DiVAs driftmiljö. Minnesanteckningarna från stämmans årsmöte samt styrgruppens och förvaltningens årsberättelse för 2020 finns tillgängliga på konsortiets webbplats.

Nadja Neumann (Karlstads universitet och medlem i styrgruppen) berättade om några aktiviteter från konsortiets kommunikationsplan. Vi kan nu bocka av målet att få ut information om DiVA även på engelska Wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/DiVA_(open_archive) 

Dessutom presenterade Nadja ett förslag för en DiVA-hashtag för twitter (och andra sociala medier). Syftet med en sådan är att enklare och mer samlat hitta inlägg som handlar om DiVA. Kan användas av alla och kan handla om olika slag av information relaterat till DiVA (publiceringar, konferenser etc).

Förslag för hashtag: #DiVAswe
Har du någon synpunkt eller ett annat förslag, maila nadja.neumann@kau.se

Gemensam DiVA-praxis

Greta Linder från Södertörns högskola presenterade arbetet med att ta fram de praxisdokument som nu finns tillgängliga på wikin som ska fungera som stöd för granskning och registrering i DiVA. Arbetsgruppen fortsätter under 2021 att fånga upp nya praxisfrågor samtidigt som det finns "gamla" frågor att bena vidare i. Några kommentarer från zoom-chatten:

  • Zoom möte om specifik praxisfråga, bra idé!
  • Vill bara tacka arbetsgruppen, jättebra jobb ni gjort!

Har du en praxisfråga? Mejla DiVA-support och skriv "Praxisfråga" i ämnesraden så kommer frågan att skickas vidare till praxisgruppen.

Gemensam DiVA-praxis på wikin (under rubriken Specialistgruppen): https://wiki.epc.ub.uu.se/x/ggHuB

Demo av verktyg för Scopus-import (beta-version)

Vid Umeå universitet har man ganska nyligen övergått till att hämta publikationsdata till DiVA från Scopus istället för från Web of Science (WoS). Cristian Colliander, Jan Eklöf och Cecilia Sandberg berättade om detta och visade deras nya importverktyg som ännu är i Beta-version. Verktyget hämtar publikationsdata från Scopus och kommunicerar även med Umeås lokala persondatabas och deras ämnesklassningsverktyg (http://klassificera.ub.umu.se/).

Fördelarna med Scopus-importer är dels att det ger ett bredare ämnesinnehåll och att publikationer fångas upp tidigare jämfört med WoS. Men den huvudsakliga anledningen enligt Cristian är följande:

En huvudanledning är att vi använder andra tjänster som bygger på Scopus-data, det blir därför naturligt att låta importen baseras på Scopus snarare än WoS. Scopus tillhandahåller också API:er i grundlicensen vilket inte WoS gör. Men man skulle kunna göra ett liknande upplägg med WoS om det passar organisationen bättre.

Det är Cristian Colliander som har utvecklat Scopus-importverktyget som än så länge är i demo-fas. Detta väckte stort intresse hos flera DiVA-medlemmar och genererade ett antal frågor på presentationen. Se vidare under Frågor och svar här intill!

Webbtillgänglighetsdirektivet 

Frågor om det nya webbdirektivet och hur det påverkar DiVA och framförallt det vi publicerar i DiVA har diskuterats en del inom konsortiet. Örjan Hellström, bibliotekskonsulent från förvaltningen för kulturutveckling, Västra Götalandsregionen, var inbjuden för att ge en lägesbild och svara på våra frågor. Från Örjans presentation framgår att material som publicerats i DiVA före 23 september 2018 inte omfattas av direktivet. Publiceringar från perioden 2018-2020 kan möjligen undantas med hänvisning till "oskäligt betungande" men det är däremot svårt att hävda att publiceringar nu och framöver kan omfattas av detta eller något annat undantag. Flera frågor lyftes, se Frågor och svar.

Aktuellt från förvaltning och utveckling

Efter lunch berättade Urban om vårens arbete i DiVA. Webbstatistiken från 2020 visar på fortsatt ökat antal besök och över 60 miljoner nedladdningar under året. Tillsammans har vi snart 500 000 fulltexter öppet tillgängliga inom konsortiet. Med publicerade fulltexter som Urban redovisar i sin powerpoint ingår enbart uppladdade filer, inte länkar till fulltext.

Några av vårens förbättringar i DiVA är uppslagstjänst med förslag på nationell ämneskategori i admin-gränssnittet och webbdirektivsanpassning av det automatiskt genererade försättsbladet i DiVA. Dessutom har en ny medlem och DiVA-installation nyligen tillförts konsortiet och vi hälsar därmed IVL Svenska Miljöinstitutet välkomna med sina i dagsläget närmare 3000 publikationer (smile)

Urban berättade vidare om arbetet med drift och tillgänglighet i DiVA och att en ny releasestrategi införts. Det betyder att ny funktionalitet kommer till användning snabbare. I samband med kommande planerade driftstopp visas meddelanden om driftinfo i samtliga portaler på svenska och engelska. 

DiVA - utvecklingsbehov

Den senare delen av presentationen handlade om utvecklingen och utvecklingsstrategin. Urban berättade att det nu är ett delvis nytt utvecklingsskede där DiVA åter kan betraktas som ett system med flera komponenter. Med det som utgångspunkt listades några viktiga förutsättningar:

  • Se DiVA som ett system och inte nödvändigtvis göra uppdelningen Cora/Classic.
  • Utvecklad funktionalitet (mer än läs- och skrivrättigheter) för organisationsposter, personposter och senare projektposter via klienten och API:et skapar utökad användarnytta.
  • Behov att uppdatera programvaror/komponenter. Här ingår att identifiera vilka kort- och långsiktiga insatser som behöver göras.
  • Försäkra att de olika tjänster som levereras via DiVA till olika användargrupper är stabila.

Det övergripande målet är att skapa nödvändig och värdefull användarnytta i DiVA.

Förvaltning och support har sedan tidigare god kännedom om behov och önskemål av DiVA-utveckling. Som komplement till denna s.k. backlog av utvecklingsförslag uppmanades mötesdeltagarna att bidra med en uppdaterad behovsbild genom att prioritera önskade utvecklingsbehov via en enkät.


Frågor och svar från chatten

Scopus-import

  • Verkar fantastiskt intressant och nyttigt. Den naturliga frågan: var finns koden? ;)
    Svar: Tyvärr går det inte i dagsläget att dela/ligger inte öppet.

  • Hur många Scopus-publikationer har ni i Umeå per vecka ungefär?
    Svar: Varierar under året men i genomsnitt ca 50 poster per vecka.

  • Importerar ni även från PubMed? 
    Svar: Nej vi gör ingen import från PubMed.
    Kommentar: Medline är en delmängd av Pubmed som är inkorporerat i Scopus.

  • Finns det utskrivna förnamn i Scopus-api datat? Eller tar ni fram det utifrån personalkatalogen?
    Svar: Det varierar hur det ser ut i Scopus, i vissa fall bra data med förnamn och i andra fall saknas det.

  • Får ni in externa medförfattares affilieringar, så att de placeras i fältet "Annan organisation"? Svar: Ja vi får med medförfattares affilieringar (dvs. ej Umeå-organisationer) så att de hamnar i fältet Annan organisation i DiVA.

  • Då får ni inga personpostkopplingar i samband med Scopus-importerna?
    Svar: Nej, det går inte att göra från DiVAs håll utan får göras genom att man kopplar författaren till personposten.

  • När en artikel går från status Epub till published, sker uppdateringen manuellt i DiVA eller har ni en automatisk lösning?
    Svar: Uppdatering görs manuellt i DiVA för Epub till published, vi har ingen automatisering för det.
  • Kommentar: Superbra och intressant! Intressant med klassificeringen och recallnivån.


Webbdirektivet

  • Vad gäller för parallellpublicerat material i DiVA, dvs försättsblad och post-prints/preprints?
    Svar: Förlagsframställda postprints från tredje part omfattas inte, medan forskares egenframställda preprints/postprints ska följa direktivet.

  • Räcker det att vi hänvisar till att vi skapar ett tillgängligt dokument om det kommer en förfrågan? Är det tillämpligt? Kan gälla t.ex. examensarbeten eller äldre arbeten. 
    Svar: Det räcker inte att luta sig mot sådana hänvisningar.

    Diskussion: I samband med denna fråga lyftes en diskussion om vem som "äger" frågan hos en enskild medlem/organisation. Är det biblioteket, annan enhet vid högskolan eller är det studenten/forskaren själv? Flera menade att det inte är rimligt att biblioteket ska agera kontrollfunktion. Erfarenheterna är olika hos olika medlemmar. Från högskolan Väst nämndes att det finns centrala mallar som studenter och anställda ska använda. Vid Stockholms universitet ansvarar kommunikationsenheten för mallar.

    Tips: Även Riksantikvarieämbetets har en word-instruktion som de använder. Den hittar ni här: Instruktion tillgänglig pdf 

  • På FMV har vi tidigare publikationer som det kommer uppdateringar på, ska då även grundpublikationen tillgänglighetgöras?
    Svar: Skulle nog se detta som en ny publikation fristående från den första.

  • Vi arbetar ju mycket med material från förlag utanför EU, vad kommer att gälla?
    Svar: Omfattas av undantaget av material från tredje part.
    Kommentar: Från 2025 kommer även privata förlag inom EU, t.ex. e-boksförlag att omfattas av direktivet.

  • De flesta av KTHs forskare o studenter skriver inte i Word utan i Latex. Hur gör man webbtillgängligt i latex?
    Svar: Inga säkra svar, däremot kommentarer och diskussion angående Latex och tillgänglighet. Någon menade att det borde vara lättare att tillgänglighetsanpassa utifrån LaTeX (jämfört med Word) och att det möjligen redan finns makron.

    Här nedan några av länkarna om Latex som delades i chatten: 


Workshop - två spår

Avslutningsvis anordades två workshoppar, en användarövning i DiVA-klienten och en djupdykning i DiVAs API. Relutat, presentation och inspelning från dessa tillfällen finns tillgängliga på programsidan. Obs! inspelning från API-tillfället tillgängligt t.o.m. 10 juni!


Tack alla ni som deltog och delade med er av presentationer, kunskap, frågor och kommentarer under dagen! (smile)


Vi var 38 deltagare från ett tjugotal olika DiVA-medlemmar som sågs över zoom för att fortsätta diskussion och erfarenhetsutbyte angående webbtillgänglighetsdirektivet. Detta möte var ett framflyttat möte från höstens specialistmöte (26/11 2020). Frågorna har även tidigare lyfts, nämligen 10 september 2020, då Ola Andersson från Luleå tekniska universitet bjöd in till ett diskussionsmöte. Syftet med mötet var att uppdatera varandra om hur den egna organisationen hanterar direktivet och diskutera vad DiVA centralt eventuellt skulle kunna göra (både som system och samarbete). Flera medlemmar hade inför mötet skickat frågor som användes som underlag för diskussion vid mötet.

Från förvaltningen

Urban Ericsson inledde med en kort lägesrapport från DiVAs förvaltning och det som har gjorts och vad som är på gång:

Vad har gjorts?

  • Anpassningar av den gemensamma DiVA-portalsidan: färgschema, text och kontrast.
  • Anpassningar av lokala DiVA sökstartsidor enligt önskemål från medlemmarna.
  • Tillgänglighetsredogörelse (WCAG): En informationstext där grad av tillgänglighet och aktuella brister redovisas. Där framgår även att eventuella brister kan rapporteras till diva-support@ub.uu.se. Om det rör enskilda medlemmars portaler mailar supporten vidare.
    • Texten finns länkad från alla sökstartsidor (DiVA-portal och lokala). 
    • Önskar någon medlem att länka till egen text med tillgänglighetsredogörelse går det utmärkt att länka om från den lokala sökstartsidan. Kontakta i så fall supporten.

Vad är på gång/undersöks?

De automatiskt generade försättsbladen som framför allt används i samband med parallellpublicering (grön OA) uppfyller i dagsläget inte webbdirektivet. Förvaltningen undersöker om/hur det är möjligt att utveckla verktyget, genom att få med viss information från metadata i publikationsposten till försättsbladet så att direktivet uppfylls. Preliminärt kan detta ingå i den inplanerade uppdateringen av DiVA-classic i slutet av maj 2021.

Frågor och diskussion

Vilka initiativ har tagits kring webbdirektivet sedan mötet september 2020?

Förutsättningarna hos medlemmar inom konsortiet skiljer sig stort beroende på mängden publikationer/fulltexter. Några medlemmar planerar eller har redan bytt ut pdf:er, och samarbetar med sin kommunikationsavdelning för att skapa nya anpassade mallar. Andra medlemmar befinner sig fortfarande i ett utredningsskede, frågan diskuteras men inga beslut har fattats för genomförbara rutiner. Här är några medlemmars exempel på erfarenheter och initiativ: 

  • Södertörns högskola (Greta Linder): Vid Södertörn görs kontroller av inkommande pdf:er sedan hösten 2020. Filerna laddas ner och körs genom Adobes program (som ingår i Adobe Pro). Har lagt sig på en som de anser är en rimlig nivå, högskolan har inte så stor publiceringsmängd och de gör ingen fullständig kontroll av fulltexternas tabeller etc. Detta görs för forskningspublikationer och i de fall bibliotekets personal laddar upp en studentuppsats. Inte för uppsatser som studenterna själva laddar upp. eller liknande. Gör inget retroaktivt. Tidsuppskattning, ca 5 minuter per fil.
    Kommentar: Osäkerhet om det funkar lika bra för LaTeX-filer som för Word. Enligt denna info verkar det finnas möjlighet för de som använder LaTeX att skapa tillgängliga PDF-filer: https://www.tug.org/twg/accessibility/ 

  • Nordiska ministerrådet (Magdalena Lindberg): Uppfyller direktivet så långt som möjligt i dagsläget. Nyuppladdade pdf-filer ska vara godkända och vissa publikationer kan läsas direkt på webbsidan. Har inte jobbat med publikationer retroaktivt. Som alternativ erbjuds en form av print-on-demand där det via en länk på webbsidan är möjligt att beställa en uppläsbar fulltextfil. Ministerrådet anlitar ett företag som gör om fulltexterna, detta tar några dagar och kostar ca 40 kr per sida. Länkidén är inget som godkänts till 100 % men Magdalena menar att det här är ett sätt att navigera i frågorna i en övergångsperiod. Efterfrågan har hittills inte varit särskilt stor men kommer troligen bli större.

    Kommentar: Flera medlemmar kommenterade att Ministerrådets lösning med länk vid fulltext till beställningstjänst på DiVAs postsida skulle vara en bra lösning (till en lokal tjänst för att beställa en läsbar fil). En sådan lösning med länk och väntetid på några dygn uppfyller dock inte webbdirektivets krav.

  • KTH (Margareta Fathli): KTH har en stor publiceringsmängd att hantera, både retroaktivt och löpande publicering och inget centralt beslut hur det ska hanteras har tagits. De anser inte att det finns resurser att biblioteket ska ta på sig ansvar för fulltexterna. KTH har ställt frågan om DiVA centralt kommer att begära undantag från webbdirektivet med motiveringen "undantag för oskäligt betungande anpassning". Annars kommer KTH begära det för egen del. De kommer fortsätta att informera om möjligheten till Grön OA och anser inte att webbdirektivet får påverka det.

  • Uppsala universitet (Erik Åkesson Kågedal): Liksom KTH har UU en mycket stor mängd publikationer att hantera och inte heller här har centrala beslut tagits. En planerad insats är dock att erbjuda stöd för mallar. Avhandlingsproduktion vid UUB vidareutvecklar sina mallar till doktorander så att dessa ska vara anpassade. Tanken är att avhandlingsmallen även kan användas och anpassas för andra publikationstyper. 

  • Jonas Barck, Linnéuniversitetet lyfte frågan om att undersöka möjligheten att använda särskilda specialverktyg med AI-teknik för att behandla pdf:er och göra de läsbara. Jonas föreslog kontakt med KB labb där Love Börjeson är ansvarig. 

  • Diskuterades även huruvida studentuppsatser faller under webbdirektivet eller kan ingå i undantaget för elevuppsatser i grundskola/gymnasium. Denna tolkning hade gjorts vid Karlstads universitet medan samma diskussioner vid Örebro universitet kommit fram till att studentuppsatser inte omfattas av undantaget.

Hur går vi vidare?

  • Nytt mindre möte för att bena vidare i frågorna med Magdalena, Jonas, Margareta och Ola mfl??
  • Frågan om webbdirektivet har diskuterats i styrgruppen och kommer att lyftas igen.
  • Bjuda in en föreläsare för ett informationsmöte och ökad kunskap i frågorna.
  • På sikt: undersöka om det finns specialverktyg med AI-teknik för att göra pdf:er läsbara, t.ex. KB labb och Love Börjeson.


Vad är webbtillgänglighetsdirektivet?

Det nya webbdirektivet trädde i kraft 23 september 2020 och innebär att alla användare inklusive personer med funktionsvariationer ska ha digital tillgänglighet. Det ställer ökade krav på tillgänglighet för DiVAs webbsidor och även fulltextfiler/pdf:er i DiVA samt de automatiskt genererade försättsbladen i DiVA.

https://www.digg.se/digital-tillganglighet/om-lagen 

Anpassningar i DiVA

Förvaltningen har under 2020 jobbat med olika förberedelser för att kunna tillgodose direktivet och har även uppmanat medlemmarna att se över sina lokala webbgränssnitt utifrån de nya kraven.

WCAG (Web Content Accessibility Guidelines): länk till tillgänglighetsredogörelse.  


Länk till presentationer

Möte 9/2 2021: Urbans presentation

Möte 10/9 2020: DiVA - webbtillgänglighetsdirektivet möte inklusive anteckningar.pdf

DiVA 20 år

Nu när 2020 går mot sitt slut vill vi passa på och fira att DiVA under hösten har fyllt 20 år! Ingen tonåring längre. Den allra första utvecklingen påbörjades nämligen hösten 2000 och två år senare var konsortiesamarbetet bildat med fem medlemmar.


Utvecklingen av en första version av DiVA påbörjades under hösten 2000 vid den då nybildade Enheten för digital publicering vid Uppsala universitetsbibliotek. Syftet med DiVA var i första hand att göra avhandlingar öppet tillgängliga för omvärlden och att ta fram ett arbetsflöde för registrering och elektronisk spikning av avhandlingar. Ganska snart utökades funktionalitet för att omfatta fler publikationstyper som examensarbeten, rapporter och senare även artiklar och bokkapitel.

DiVA blir DiVA2 

Något som också tidigt kom att påverka  utvecklingen av DiVA och andra liknande system var 2003 års regleringsbrev från Utbildningsdepartementet med krav på obligatorisk redovisning av lärosätenas publikationer. Bakgrunden till kravet var önskemålet att få ett bättre underlag för forskningspolitiken. Det uppstod således ett behov av att kunna samla och registrera de publikationer som producerades vid ett lärosäte och på så sätt få en helhetsbild av den egna organisationens publiceringar. För att underlätta för forskarna och istället hantera all publicering i ett och samma system bestämdes att vidareutveckla DiVA, med de båda tidigare systemens funktioner i ett helt nytt gemensamt system och på hösten 2008 lanserades det nya system under arbetsnamnet DiVA2. 

DiVA - ett nav för forskningens infrastruktur

DiVA har genom åren utvecklats för att möta nya krav och behov till att bli det centrala nav för forskningens infrastruktur som systemet är idag (se tidslinjen nedan). Under senare år har ny funktionalitet tillkommit i form av t.ex. personposter, e-pliktleverans, konstnärlig output, dataset och projektinformation. Möjligheterna och fördelarna med öppen tillgång till forskningsresultat samt kraven att utvärdera forskning har bidragit till utvecklingen. Men förutsättningen för DiVA:s framgång är framför allt att systemet utvecklas i nära samarbete mellan medlemmarna, där olika behov och erfarenheter från stora universitet, mindre högskolor och myndigheter tas tillvara. Det innebär också att systemet kan drivas på ett kostnadseffektivt sätt. 

Tidslinjen i figuren ovan visar några nedslag av händelser och utvecklingssteg under de senaste 20 åren. När ny större funktionalitet tas i bruk sker det oftast över ett par års tid från första tester till implementering i skarp produktion så nedslagen på tidslinjen för senare års funktionaliteter får därför betraktas som något ungefärliga.

Nytt skede i DiVA-utvecklingen

Nu har ett nytt spännande och viktigt skede påbörjats i DiVAs utvecklingshistoria. Under benämningen ”DiVA på Cora” så byggs en ny teknisk plattform för DiVA. Ett modernt system som bygger på metadata och utnyttjar API:er för att kommunicera med olika användargrupper. Det är ett flerårigt arbete men vi kommer att lansera funktioner i DiVA på Cora i etapper och samtidigt kommer nuvarande DiVA vara igång med all den funktionalitet som olika användargrupper nyttjar.

År 2020 har som vi alla vet varit ett på många sätt prövande år. Men trots hemarbete och avsaknad av fysiska möten och spontana samtal har vi ändå kunnat upprätthålla både utvecklingsarbete och lärt oss en massa nytt genom digital möten och diskussioner i "breakout groups". Såväl stämma som styrgrupps- och specialistgruppsmöten har fungerat oväntat bra via zoom och det bästa av detta tar vi med oss in i det nya förhoppningsvis glada 20-talet med början nästa år.

Tillsammans bygger vi ett öppet digitalt bibliotek där forskning kan återanvändas och nyttjas i samhället!

Från oss alla till er alla - en riktigt God Jul och Gott Nytt År!

 

2000: Utvecklingen av DiVA påbörjas vid den då nybildade Enheten för digital publicering och i oktober året efter lanseras första versionen av DiVA. 

2002: "DiVA-samarbetsgrupp" bildades med Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro universitet samt Södertörns högskola.

2003: Gemensamt sökgränssnitt. Innehåller i början av året drygt 800 publikationer, mestadels avhandlingar (även examensarbeten och forskningsrapporter).

2006: Nu är det även möjligt att publicera artiklar och bokkapitel. Medlemsantalet har ökat till 15 i slutet av året och antal publikationer till nära 12 500.

2008: En helt ny version av DiVA (DiVA2) lanseras där all publicering omfattas och systemet får ett bredare syfte, bibliografisk registrering (statistik/bibliometri) och fulltextpublicering.

Samma år formaliseras och bildas DiVAs specialistgrupp och en systemförvaltningsmodell börjar användas. Även systemägargruppen (nuvarande stämman) formaliseras. Nordiska Afrikainstitutet ny medlemskategori.

2009: Swepub lanseras i november och publikationer från DiVA kan sökas via det nationella sökgränssnittet.

2012: Polarforskningssekretariatet ansluter sig och flera myndigheter och även museer ansluter sig efterföljande år. 

2014: Ett nytt sökgränssnitt för DiVA tas i bruk och det blir möjligt att registrera andra medietyper än textbaserade (konstnärliga objekt).

2016: E-pliktlagen har trätt i kraft och nu kan e-pliktigt material levereras från DiVA till Kungliga biblioteket. 

Personposter införs i DiVA, något som underlättar kontrollerade sökningar på författare/personer men också granskningsarbetet i DiVA.

Möjligheten att beskriva och publicera dataset (forskningsdata) implementeras.

2017: DiVAs styrgrupp bildas och systemägargruppen byter namn till Stämman. Styrgruppen får av stämman som första uppdrag att ta fram styrdokument för konsortiesamarbetet. 

Arkivpaket införs i DiVA, en tjänst för att leverera publikationer från DiVA till ett externt e-arkiv för långtidslagring.

2018: Projektposter kan importeras till DiVA från Vetenskapsrådets databas SweCris. Även manuellt registrerade lokal projekt kan läggas in. 

I maj bildas ett tvärfunktionellt team där systemutvecklare, systemadministratörer, bibliotekarier med metadata- och systemkompetens ingår och utvecklingen av DiVA på Cora påbörjas. Nyutveckling sker nu på den nya tekniska plattformen parallellt med förvaltning av nuvarande system.

2020: Ny ekonomisk modell för DiVA baserat på antal registreringar antas vid stämman i maj. Styrgruppen tillsätter en arbetsgrupp för att ta fram en gemensam DiVA-praxis för registrering och granskning. Som en del av kommunikationsarbetet inom konsortiet lanseras en ny publik webbplats för DiVA https://info.diva-portal.org/ 



Ny systemadminstratör

Även denna vecka har vi glädjen att få presentera och välkomna en ny medarbetare till förvaltnings- och utvecklingsteamet för DiVA. I och med att Palle Raabjerg börjar hos oss förstärker vi kompetensen för DiVAs drift och systemunderhåll. Vi kan också glädjande konstatera att gruppen nu är fulltalig.

Varmt välkommen Palle!


Hej!

Jag heter Palle Raabjerg, och är ny systemadministratör för DiVA, där jag huvudsakligen kommer jobba tillsammans med Marcus de Verdier med att löpande underhålla systemet.

Jag har tidigare haft en doktorandtjänst som datavetare på Institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet, men har de senaste 6 åren jobbat som systemutvecklare och systemadministratör på SAL Navigation i Stockholm (tidigare Consilium Marine & Safety). Jag har en bred erfarenhet, samt ett intresse för olika programmeringsspråk, och har hållit på att leka och jobba med Linux i olika varianter sedan andra hälften av 90-talet.

Jag kommer ursprungligen från Vestjylland i Danmark. På min fritid håller jag på med allt som fångar mitt intresse: Bygger tangentbord, stickar sockor och spelar spel. Under sommaren tjänstgör jag även ibland som tågbefälhavare och tågklarerare på museijärnvägen Lennakatten.

Jag har bara varit här en vecka och håller fortfarande på att lära mig, men jag ser fram emot att kunna hjälpa till mera allt eftersom!


Palle Raabjerg, ny systemadministratör för DiVA


Ny systemutvecklare

Vi är glada att få välkomna Benjamin Langlotz (Benni) till utvecklargruppen för DiVA!

Benni presenterar sig själv här intill och beskriver nedan hur han under slutet av sommaren fick möjlighet att sätta sig in i DiVA och hur systemet fungerar utifrån specialistanvändarnas perspektiv genom att praktisera hos Uppsalas DiVA-specialister. Till praktiken anslöt även utvecklarna Johan Andersson och Pere Bartolí.  

Praktik hos Uppsala UB:s  DiVA-specialister

Mellan den 3e och 14e augusti var Johan Andersson, Pere Bartrolí (anslöt andra veckan) och jag (Benni) på praktik hos DiVA-specialisterna. Målet med praktiken var att lära oss mer om DiVA-Classic och att prova på att använda systemet själva.

Vi är väldigt tacksamma för att alla inblandande ville dela med sig av sitt dagliga jobb och näst intill slogs om att prata med oss. Det är väldigt imponerande hur mycket folk bryr sig om det de gör. Det var också nyttigt att se hur systemet används och att även ta del av de brister som nuvarande DiVA har och vad som kan vidareutvecklas och göras bättre.

Under dessa två veckor har vi både fått prova på att importera artiklar från Web of Science, granska artiklar som forskare m.fl. har lagt upp samt lägga till och ändra användare i DiVA. Vi har bland annat lärt oss om registreringspraxis, Open Access/Open Science, supportkedjan, auto-WoS, personposter och DiVA-ekosystemet generellt. 

Det känns som om jag har fått en bättre förståelse för de utmaningar DiVA-specialisterna har att göra med dag ut och dag in vilket jag lär ha nytta av när jag nu mer och mer deltar i utvecklingen av DiVA på Cora. Jag vill gärna jobba med att hålla och förbättra kontakten med användarna, både vid UUB och med andra DiVA-medlemmar för att förankra utvecklingen hos de som kommer jobba med den färdiga produkten i framtiden.


Hej!

Jag heter Benjamin Langlotz, kallas för Benni, och förstärker sedan slutet av maj DiVAs utvecklarteam.
Tidigare har jag jobbat som Frontend developer och UX Designer och hoppas kunna använda mig av mina erfarenheter i utvecklingen av DiVA på Cora. Jag är född och uppvuxen i Tyskland men bor sedan många år tillbaka i Uppsala. På min fritid spelar jag Tuba och jobbar på en Halvklassiker.

Det ska bli trevligt att träffa er på nästa DiVA-möte!



Tack alla ni som har svarat och formulerat värdefulla kommentarer och synpunkter i vår uppföljningsenkät efter specialistmötet 14 maj!

Vi har fått in sammanlagt 51 svar, varav de allra flesta har rollen som DiVA-specialist, alternativt kombinerad roll som specialist och granskare eller bibliometriker. 

Digitalt eller fysiskt

Samtliga ansåg att det fungerade mycket bra eller bra att ha mötet digitalt via Zoom och en övervägande majoritet vill gärna se varvade digitala och fysiska möten framöver. Några kommentarer:

  • Fördelar med digitala möten är att fler kan delta och att det är tidsbesparande. Dessutom passar det digitala formatet särskilt bra för informationsspridning och uppdateringar.
  • Å andra sidan saknas spontana samtal och erfarenhetsutbyten i fikapauser samt gruppdiskussioner i samband med fysiska möten.

Innehåll, program och undervisning
I stort sett alla tyckte att mötets innehåll och program var intressant eller mycket intressant och relevant. Utvecklingen på Cora nämndes av flera som ett särskilt intressant inslag, men även annat aktuellt från förvaltningen och vad som är på gång inom olika områden uppskattas. Några kommentarer om att de tekniska presentationerna kan behöva introduceras för att lättare hänga med för de som inte är så insatta.

När det gäller behov av undervisning svarade 75 % att de önskar mer undervisning, framför allt i hur projektposter fungerar men också hur utsökningar och personposter fungerar. 

Flera kommenterade avslutningsvis att det upplevdes som ett trevligt och välordnat möte vilket vi förstås är glada för. (smile)

Kommande möten - vad tar vi med oss?

Till hösten kommer vi planera för ett digitalt specialistmöte som möjligen kan vidareutvecklas något när det gäller form och innehåll. Vi återkommer med mer info om det efter sommarledigheterna. Vi tror också att det finns ett värde i att träffas för att lättare utbyta erfarenheter så ett fysiskt möte till kommande vår hoppas vi också kunna planera in!


Ha en riktigt skön och glad sommar!




Härligt att se så många deltagare vid vårens digitala specialistmöte via Zoom!

Som mest deltog 99 personer från sammanlagt 39 olika medlemsorganisationer från Abisko i norr till Malmö i söder. Programmet var uppdelat i tre olika sessioner:

  • Inledning och uppföljning från stämman och förra specialistmötet.
  • Förvaltning och utveckling: DiVA-classic och planerade milstolpar DiVA på Cora.
  • Om Team CAD, publika sprintavslutningar och en avslutande demo av DiVA på Cora.


Rapport från DiVAs stämma 7 maj

Medlemmarna i DiVAs stämma träffas en gång per år och har framför allt ansvar för budgetbeslut och övergripande strategiska frågor för konsortiet. Vid årets möte beslutade stämman om nya medlemsavgifter för perioden 2021-2023. Det innebär en större budget för konsortiet och gör det möjligt att förstärka utvecklingsgruppen med två tjänster. En ny systemutvecklare har redan anställts och börjar i slutet av maj, medan rekrytering av en systemadministratör är på gång.

Vid mötet beslutade stämman också att anta ett visionsdokument för DiVA som kommer att publiceras på konsortiets webbplats efter att styrgruppen har slutputsat texten. Om detta och mer av innehållet från stämman finns att läsa i stämmans minnesanteckningar: https://info.diva-portal.org/konsortiet/stamman/

Uppföljning specialistmötet 2-3 december

Vid förra specialistmötet lyfte vi frågor i fyra olika teman som vi sedan följt upp på olika sätt:

Tema: Tekniska frågor
Åtgärder för förbättrad information och dialog om nyutvecklingen av DiVA på Cora:

  • Öppna sprintavslutningar (i dagsläget via Zoom). Anmälan till Daniel Wadskog.
  • Wiki-sidan DiVA på Cora: följ utvecklingen
  • Teknik/systemutvecklarmöte planeras till hösten.

Tema: Gemensam DiVA-praxis
En arbetsgrupp är tillsatt för att ta fram ett dokument med en minsta gemensamma nivå för registrering och granskning i DiVA. Gruppen har påbörjat sitt arbete där första steget är att titta på klassning av publikationstyper. Hur/var gör vi lika eller olika? Vad är Swepubs praxis?
Info om gruppens medlemmar och uppdrag finns beskrivet i DiVA-bloggen 20 mars

Tema: Gemensam verktyg
Nu finns en uppdaterad sida där alla medlemmar kan dela script och info av egenutvecklade tjänster. Här finns bl.a. nyligen utlagda tjänster som stöd för import och berikning i DiVA:

  • AutoWos (Erik Åkesson Kågedal, Daniel Wadskog och Wolmar Nyberg Åkerström, Uppsala universitet).
  • dromedar_diva_scopus (Anders Wändahl, KTH).
  • Wikin: Gemensamma verktyg

Tema: Nätverk för myndigheter/museer.
Tanken är att bilda ett nätverk för DiVA-medlemmar som tillhör myndigheter och museer, "icke-lärosäten", med möjlighet att lyfta gemensamma frågor och riktad undervisning om DiVA. Målet är ett första möte i början av hösten 2020. Kontakt: aina.svensson@ub.uu.se 


DiVA: förvaltning och utveckling

DiVA-classic

Ett viktigt inslag är förstås nyheter från förvaltning av DiVA-classic och utveckling av DiVA på Cora. Urban berättade att sammanlagt 93 ärenden har hanterats i DiVA-classic de senaste 12 månaderna. Bland dessa kan nämnas översyn av färg, text och kontraster i DiVA-portal. Det är ett första steg i anpassningen för det nya webbdirektivet som träder i kraft 23 september 2020 och som innebär att webbsidor ska vara tillgängliga för alla oavsett funktionsnedsättning.   

Urban berättade vidare att supporten delar sin tid mellan stöd/undervisning till specialister och arbetet med DiVA på Cora. Under förra året hanterade supporten ca 1800 utgående mail. Från supporthåll påpekas tacksamt att specialisternas frågor är väl beskrivna och förberedda vilket underlättar för att kunna ge så bra och snabba svar som möjligt.

Statistik: I DiVA finns drygt 1.2 miljoner poster varav ungefär en tredjedel i fulltext. Dessutom 53 800 personposter och 1900 projektposter.

Utvecklingsstrategi DiVA på Cora

På uppdrag av DiVAs styrgrupp har förvaltningen tagit fram en utvecklingsstrategi för 2020-2023 med planerade milstolpar. Den har sedan presenterats för styrgruppen och stämman och Urban redogjorde för den även här. Målsättningen är att börja med delfunktionaliteten "organisation" för att sedan gå vidare med personposter, projektposter innan första publikationsposten kan påbörjas.  




     


Frågor och svar från chatten

Person- och projektposter

  • Går det att lägga till personposter från andra lärosäten i projektposterna?
    • Svar: Nej, det gör det andra lärosätets projektadmins.

  • Och publikationer? Kan jag lägga till publikationer från andra lärosäten?
    • Svar: Kopplingen mellan publikation och projekt sker från publikationsposten. Alla projekt är tillgängliga för de som aktiverat projektfunktionalitet.

  • Kan vi kontakta det andra lärosätet och de lägger till sina publikationer som hör till projektet?
    • Svar: Så länge det andra lärosätet också har aktiverat projekt  går det definitivt att göra så.
  • En fråga om projektposterna, skulle de också bli gemensamma mellan lärosätena?
    • Svar: Ja projektposterna är gemensamma.

Cora-utveckling

  • Jag hängde inte riktigt med vad som var skillnaden mellan json och api. Går det att få förklarat lite enkelt?
    • Svar: JSON är ett format (jfr XML) medan API (Application Programming Interface) kan ses som en specifikation till systemet som via anrop (REST - Representational State Transfer) tillåter att användaren kan efterfråga data för olika syften (t ex skapa, läsa och uppdatera). Den klient som visades på demonstrationen använder sig av APIet för att kunna göra detta. Del 2 av demonstrationen visade att det gick att använda ett helt annat verktyg för att utföra samma sak.
  • Är Utvecklingsstrategin 2020-2022 en del av styrdokumenten, hittar inte den där?
    • Svar: Utvecklingsstrategin har nyligen presenterats för stämman och tas därefter upp vid nästa styrgruppsmöte för vidare beslut och hantering.







Nu finns en nybildad arbetsgrupp för en gemensam DiVA-praxis. 

Obs! Ni som har egna lokala dokument för registrering och granskning, skicka gärna till oss så att vi kan ta del av dem. Maila till aina.svensson@ub.uu.se 

Mer info: Arbetsgrupp för gemensam DiVA-praxis (inloggning domänadmin)

Bakgrund och syfte

För att DiVA ska vara en stabil och trovärdig datakälla är det av största vikt att publikationsposter och övrig metadata håller hög och jämn kvalitet. Långsiktiga mål för DiVA-utvecklingen är att DiVA ska innehålla gemensamma poster för att minska antal dubbletter och att DiVA-medlemmarna följer gemensamma riktlinjer för metadataberikning.

Flera medlemmar har utarbetat egna dokument med lokalt anpassade riktlinjer för registrering och bibliografisk kontroll. Vi ser nu ett behov av att samordna de olika lokala dokumenten och med utgångspunkt från Swepubs nationella riktlinjer för registrering, arbeta fram ett dokument som kan fungera som en gemensam praxis för DiVA.

Syftet är att ta fram ett dokument som innehåller en minsta gemensamma nivå för registrering i DiVA som ska användas av DiVA-medlemmar. En gemensam praxis kan även fungera som stöd för medlemmarna i hantering av mer komplicerade registreringsfrågor.

Arbetsgruppens uppdrag

Styrgruppen tillsätter en arbetsgrupp inom konsortiet där DiVA-specialister från olika medlemmar ingår med uppdrag att ta fram en gemensam registreringspraxis.

  • Arbetsgruppen samordnas från förvaltnings- och konsortieledningen.
  • Arbetsgruppen kan själva vara med och formulera sitt uppdrag och i relation till detta göra tidsuppskattning för gruppens arbete.
  • Det är viktigt att arbetsgruppen tar in synpunkter från övriga specialistmedlemmar under arbetets gång.
  • Arbetsgruppen rapporterar till styrgruppen.
  • Arbetsgruppen kan påbörja sitt uppdrag så snart gruppen bildats.



Arbetsgruppens medlemmar:

Aina Svensson (sammankallande)
Elisavet Koutzamani, Linköpings universitet
Marcus Israelsson, Luleå tekniska universitet
Greta Linder, Södertörns högskola
Eva Ekman, RISE
David Scheutz, Konstfack

Statistik 2019

Hej,
vi från support och förvaltning hoppas att ni alla haft en skön ledighet. Nu är vi igång igen och i början av året brukar DiVA-support ta hand om en hel del statistikfrågor.

Årets första blogginlägg handlar därför om statistik. Statistiken för 2019 är klar och rapporteras i detalj på Webbstatistik DiVA 2019. Det mest anmärkningsvärda kanske är att vi tillsammans har drygt 53 miljoner nedladdade fulltexter under 2019 (smile)

Det är såklart också värt att lyfta fram att det idag finns över 400 000 fulltexter i DiVA. Vi ser en liten ökning av antal publicerade fulltexter (51 695 st.) jämfört med 2018 men sett över tidsintervallet 2014-2018 är det en ganska stabil produktion av fulltexter. Någonstans mellan 40 000 och 50 000 fulltexter tillkommer varje år.

Grafen till höger visar totalt nedladdade fulltextfiler (lokalt + portal). Tabellen visar antal publicerade fulltexter publicerade/år samt totalt antal publicerade fulltexter i DiVA. 


Fulltexter publicerade/årTotalt antal fulltexter
201951 695409 150
201847 263357 455
201741 246310 192
201648 297268 946
201543 647220 649
2014
177 002
Vi var sammanlagt 66 personer från 34 medlemsorganisationer som sammanstrålade i ett strålande soligt och vintervitt Uppsala - dagarna till ära! Höstens specialistmöte var det 22:a i ordningen.

På programmet stod inledningsvis rapport från DiVAs styrgrupp. Viktiga frågor för styrgruppen har under hösten varit att ta fram förslag för kommande medlemsavgifter och att arbeta vidare med stämmans påbörjade visions- och strategiarbete. Dessutom har kommunikationsarbetet prioriterats, bl.a. genom besök hos ett urval specialister för att få återkoppling på kommunikationsvägar och informationsbehov. Resultatet finns sammanställt i en rapport som tillsammans med minnesanteckningar finns tillgängliga på styrgruppens wiki  

Pågående DiVA-arbete

Urban rapporterade från förvaltning och utveckling, om ärenden som åtgärdats för medlemmar i DiVA classic och om  nyutvecklingen på Cora. Såväl förvaltning av nuvarande DiVA som nyutveckling pågår parallellt. Utvecklingsstrategin är att stegvis bygga upp funktionalitet i den nya tekniska plattformen (Cora).

Figuren nedan visar den övergripande planeringen för år 2020 där grönmarkerade delar visar sådant som är genomfört och/eller påbörjat. Målet för 2020 är att färdigställa ett webbformulär för registrering av studentuppsatser på Cora. Det kommer då vara möjligt för en student att registrera och ladda upp sin uppsats i ett nytt gränssnitt i DiVA på Cora, medan arbetet med att granska och publicera uppsatsen fortfarande sker via DiVA-classic. Den funktionaliteten kräver att det finns en förbindelse mellan DiVA-classic och DiVA på Cora och att de båda systemen kan meddela sig med varandra via den gemensamma lagringen (Fedora), där poster kan sparas och uppdateras oberoende av vilken plattform som används.

Kommunikationen mellan de två plattformarna är central för att kunna få ett faktiskt användande av DiVA på Cora. Även för Organisations- och Personhanteringen skapar vi dessa förbindelser. I samband med att funktioner i den nya tekniska miljön skapas kommer tidigare behovsbeskrivningar från medlemmar och användargrupper att tas med. Det gäller t.ex. design, funktionalitet och inmatningsstöd i samband med registrering. Liksom resultat av olika typer av användarstudier s.k. UX-arbete för att så långt som möjligt tillgodose olika användargrupper.



Gruppdiskussioner: 4 sessioner med olika teman


Vad tar vi med oss?

Grupp: Tekniska frågor

Här fick deltagarna möjlighet att ställa frågor direkt till utvecklarna. Olov McKie presenterade och berättade om tänket bakom DiVA på Cora och vad som kommer att bli möjligt när det gäller integreringar med andra system och automatisering vid inmatning och registrering. Viktigt och efterfrågat är att DiVA på Cora kommer att finnas tillgängligt via API:er.


Grupp: Importverktyg

Denna session gav möjlighet att diskutera och dela med sig av olika sätt att underlätta rutiner kring import från externa databaser i DiVA. Flera medlemmar har tagit fram egna verktyg för att förenkla rutinerna kring import från databaser som t.ex. Web of Science. Erik Åkesson Kågedal och Wolmar Nyberg Åkerström berättade om och visade den lösning som används i Uppsalas DiVA. Målet är att dela den här typen av tjänster mellan medlemmar och på så sätt lära av varandra.

Grupp: Gemensam registreringspolicy

Registreringsfrågor stort som smått är något som genomgående finns behov av att lyfta och diskutera. Syftet med de här gruppdiskussionerna var att börja sondera kring något som vi kan jobba vidare med under våren, dvs. en gemensam registreringspolicy/praxis för DiVA. Med utgångspunkt från Swepubs riktlinjer och medlemmars befintliga lathundar tar vi fram en minsta gemensamma nivå för registrering anpassat till DiVA.

Grupp: DiVA intro

Marie Sörensen och Michael Andersson från DiVA-support svarade på en rad olika frågor om DiVA från de specialister som deltog i denna session. Olika frågor som rörde registrering, genomgång av personposter och hur det fungerar. Här deltog flera representanter myndigheter och det konstaterades att det finns ett behov att bilda en grupp för DiVA-myndigheter för att diskutera de särskilda frågor som rör dessa medlemmar.

Uppföljning från gruppdiskussioner (förvaltning- och konsortieledningen ansvarar):

  • Tekniska frågor: viktigt med fortsatt information och dialog kring nyutvecklingen av DiVA på Cora. Teknik/utvecklarmöte planeras in i vår.
  • Importverktyg och andra tjänster: vi skapar en plats på wikin där specialister kan dela med sig av egna importverktyg alternativt "alerts" för att underlätta registrering/granskning. 
  • Vi tar fram en gemensam granskningspolicy för DiVA-medlemmar. Skicka gärna era egna dokument, styrgruppen utser en arbetsgrupp.
  • Bilda en grupp/nätverk för DiVA-medlemmar som kommer från myndigheter med syfte att dela frågor och erfarenheter.

Vi hade också en diskussion kring de tjänster som finns som stöd för ämnesklassning:





Analys av uppsatser i DiVA - en fallstudie kring öppna data och utfallet av högre utbildning i Sverige

Gunnar Karlsson från KTH och Fredrik Olsson från RISE gav en mycket intressant och inspirerande presentation av en studie där de använt och analyserat data från ett stort antal uppsatser i DiVA. 
http://utbildningsdata.se/wp-content/uploads/2019/07/Utbildningsdata-DiVA-studie.pdf 

Nytt webbdirektiv för ökad digital tillgänglighet

Det nya webbdirektivet innebär att DiVA-portal och även lokala sökingångar kommer att behöva anpassas. Dessutom finns det riktlinjer för de fulltexter/pdf-filer som publiceras i DiVA.

Förvaltning och support bevakar frågan och kommer att informera mer under våren. Anpassningar gällande DiVA ska finnas på plats från 23 september 2020.

Läs mer: https://webbriktlinjer.se/lagkrav/webbdirektivet/

Samtliga presentationer finns tillgängliga från DiVA-specialistgruppens wiki: 

Uppsala 2019-12-02--03 





DiVA på IFFIS 2019

IFFIS - Infrastruktur för forskningsinformation 2019

Förra veckan var vi inbjudna till konferensen IFFIS - Infrastruktur för forskningsinformation för att prata om DiVA.

Vårt bidrag ingick i eftermiddagens program som bestod av ett stort antal presentationer i parallella sessioner. Eftersom temat för vår session var "Finansiering & Uppföljning" och eftersom ett flertal forskningsfinansiärer deltar på den här konferensen, var det naturligt att fokusera på projektinformation i DiVA. Se presentationen här intill!

Alla presentationer kommer att göras tillgängliga från IFFIS webbplats så för er som inte deltog så är det ett tips att hålla utkik där!

Trevligt dessutom förstås att träffa så många DiVA-medlemmar i konferens-vimlet (smile) 

/Aina och Urban




Hoppas alla har haft en lång och skön sommarledighet (smile)

September är här och nu rullar höstens arbete igång på riktigt. Förra veckan den 29 augusti träffades styrgruppen för DiVA och här kommer en kort sammanfattning från det mötet.

Denna info har även skickats som ett nyhetsbrev per mail till stämman.

Styrgruppen kommer närmast att fokusera på följande:

  • Visionsdokument för DiVA
  • Det interna kommunikationsarbetet
  • Ekonomi och medlemsavgifter 2021-2023

Visionsdokument

I anslutning till vårens stämma 9 maj genomfördes en workshop för att diskutera visioner och långsiktiga mål för DiVA. Det resulterade i kreativa diskussioner runt teman som systemkomplexitet, vem DiVA är till för och utopisk utveckling. Workshopen avslutades med att formulera en vision för DiVA i form av slogans, bilder och metaforer. Styrgruppen har därmed ett bra arbetsmaterial att bearbeta vidare, och utifrån det formulera ett visionsdokument för DiVA.

Kommunikationsarbete: besök hos DiVA-specialister

Målsättningen är att kommunikationen inom konsortiet ska bli mer strukturerad och effektiv. Styrgruppen kommer under hösten att prioritera aktiviteter för att identifiera och förtydliga kanaler och målgrupper inom konsortiet samt att fokusera på att förbättra kommunikationen till DiVA-specialisterna. Detta planeras genom ett antal besök hos ett urval specialister som representerar olika delar av konsortiet. Målsättningen är att följa upp och ta reda på informationsbehov och hur kommunikationsvägarna kan förbättras. Besöken blir också tillfällen för att fånga upp eventuella andra frågor och idéer. Första besöket är inplanerat hos vår nyaste medlem Malmö universitet den 23 september. Vi ser fram emot att planera in och träffa fler medlemmar under hösten!

Ekonomi och kommande medlemsavgifter

En ny ekonomisk modell för DiVA beslutades vid stämman 9 maj 2019 och träder i kraft januari 2021. En beskrivning av modellen kommer att läggas ut på konsortiets webbplats. Där kommer också att finnas information om hur varje medlem själv kan ta del av siffror för antal registreringar som i sin tur utgör underlag för gruppindelningen. Medlemsavgifter för 3-årsperioden 2021-2023 ska beslutas vid stämman 7 maj 2020. Styrgruppen kommer därför att under hösten arbeta med att identifiera behov av resurser och ta fram olika scenarier kopplat till utvecklingstakt som sedan bearbetas vidare till ett förslag som presenteras i god tid före stämmans möte i maj. Detta arbete kommer att göras i nära samarbete och dialog med förvaltnings- och utvecklingsgruppen.

Från förvaltningen

Höstens arbete är nu igång efter sommarledigheterna. Den här veckan har vi välkomnat en ny systemutvecklare som successivt kommer att introduceras i arbetet. Trafikverket har börjat använda sin nyinstallerade DiVA. Malmö universitet är med stöd av DiVA-support i full gång med planeringen för övergång från DSpace-installation till DiVA. Beräknad start i februari 2020. Utvecklingsarbetet i Cora fortlöper och målsättningen är att jobba vidare med uppsatsformuläret tillsammans med DiVA-specialisterna. Förvaltningen kommer i höst att bjuda in stämman till ett informationstillfälle om Cora-arbetet via Zoom. Återkommer om detta!

Övrigt på gång

Det juridiska avtalet för anslutning till DiVA mellan Uppsala universitet och ansluten organisation kommer att uppdateras och skickas ut till samtliga medlemmar. Undantag är nyligen anslutna medlemmar som redan har ett uppdaterat avtal.

Avslutningsvis kan vi berätta att förvaltningen har fått en inbjudan att presentera DiVA och DiVA-konsortiet vid konferensen IFFIS (Infrastruktur för forskningsinformation) i Stockholm den 19 november. Ett bra tillfälle och sammanhang att visa upp DiVA-samarbetet!

Styrgruppens minnesanteckningar finns att läsa i sin helhet på DiVA-konsortiets webbplats under länken Styrgruppsmöten

Hälsningar från styrgrupp och förvaltning!

Medlemmar i styrgruppen:

Lars Burman, Uppsala universitet (ordf.)

Ulrika Domellöf-Mattsson, Naturvårdsverket

Urban Ericsson, Uppsala universitet (förvaltningsledare)

Jonas Gilbert, Södertörns högskola

Jan Hjalmarsson, Konstfack

David Lawrence, Linköpings universitet

Nadja Neumann, Karlstads universitet

Mikael Sjögren, Umeå universitet

Aina Svensson, Uppsala universitet (sekr., konsortieledning)


Från botaniska trädgården i Uppsala.


Att försöka sammanfatta en 4-dagarskonferens med fullspäckat program och parallella sessioner känns hyfsat oöverstigligt, särskilt så här dagarna före semestern (smile) Men här kommer i alla fall ett försök att plocka ut några godbitar, med länkar så att ni som är intresserade kan kika vidare.

Open Repositories är en internationell konferens för bibliotekarier, systemutvecklare och alla andra som på olika sätt jobbar med att tillgängliggöra forskningspublikationer, kulturarv och annat material i de öppna arkiven. Konferensen har funnits sedan 2006 och har därigenom följt utvecklingen på området i snart 15 år. Fokus för årets konferens var användarna under temat "All the user needs" och plats för konferensen var universitetet i Hamburg.

Keynote speaker - Jeff Gothelf

Först ut som keynote var Jeff Gothelf som höll en underhållande och inspirerande föreläsning. Han är en populär och internationellt efterfrågad föreläsare med en bakgrund inom Agil UX och har arbetat mycket med produktdesign i tvärfunktionella agila team. Han har tillsammans med Josh Seiden skrivit boken Lean UX: Designing great products with agile teams. I sin presentation förklarade han bland annat skillnaden mellan Agil och Lean UX. Agil UX fokuserar på hur man samarbetar och integrerar UX i agila utvecklingsteam medan Lean UX handlar mer om hur man säkerställer att man är på rätt väg genom mätning och validering.

En viktig framgångsfaktor för lyckade utvecklingsprojekt, menar Gothelf, är att det ska finnas någon i teamet som ställer frågan "So what?" - Vad är det bra för, till vilken nytta? 

"Just because you can build it - it doesn’t mean you should."

   


De öppna arkivens betydelse

Förutom att konferensen innehåller både praktiska workshop-delar, traditionella presentationer och poster-sessioner utses varje år också en vinnare till ett team som under konferensdagarna kläcker en ny innovativ idé, i det som kallas "Ideas Challenge". Årets fokus för idéskapandet handlade om hur de öppna arkiven på bästa sätt kan stödja, engagera och interagera med andra användare (eller maskiner). Vinnare blev "Repositories fight fake news" med ett förslag att via en tilläggstjänst i öppna arkiv bidra till att verifiera forskningsresultat och på så sätt motverka spridning av falsk information: https://newdemo.openrepository.com/handle/2384/582877

I flera presentationer framhölls de öppna arkivens betydelse för att sprida och bevara kunskap i en tid där det inte är helt ovanligt att politiker och andra makthavare öppet ifrågasätter forskningsresultat och kunskapsinhämtning. Mike Giarlo från Stanford University berättade i sin presentation om erfarenheterna från arbetet med att bygga upp och utveckla ett nytt system för att ersätter det tidigare. Han avslutade sin presentation med att ge ett mer existentiellt svar på frågan om varför vi är här och varför vi alla runt om i världen arbetar med öppna arkiv och tillgängliggörande. Svaret är: "They ground us in facts" ... "They provide scientific, humanistic and cultural memory."

En annan intressant presentation var "Discovering the rules of the game of preprints" av Andrea Chiarelli och Rob Johnson (Research Consulting Limited, UK). Förutom att de visade att förekomsten av preprintservrar och preprints ökar dramatiskt  så menar de också att tidskrifter numer söker i dessa arkiv för att hitta publicerbara texter. 

Keynote Heather Piwowar 

Tyvärr hade ingen av oss möjlighet att höra den avslutande keynote speakern Heather Piwowar på plats, men vi har åtminstone tillgång till hennes presentation. Piwowar är en av skaparna till tjänsten "unpaywall" som syftar till att hjälpa forskare att hitta öppna versioner av artiklar som annars kräver prenumerationer för läsning. Unpaywall används av en rad olika tjänster som t.ex. "Open Access Button", Web of Science, Scopus etc. och ger tillgång till omkring 20 miljoner OA-länkar där många av länkarna leder till just öppna versioner i de öppna arkiven. 

Heather Piwowar menar att de öppna arkiven just nu befinner sig i det hon kallar "a hockey stick moment" (själv tjusigt iklädd hockeytröja vid presentationen). Innehållet i de öppna arkiven används av fler människor än någonsin och de öppna arkiven står inför en kraftig uppåtgående trend, illustrerat av en hockeyklubba i figuren nedan:

Vi står inför en stor expansion och tillväxt av innehåll och användning i de öppna arkiven menar Piwowar och ökad användning leder till större betydelse. Här är länk till hennes presentation: https://www.slideshare.net/hpiwowar/open-repositories-2019-closing-keynote-heather-piwowar 


Sammanfattningsvis/slutord

Det märks att UX är en viktig fråga och det fanns också flera sådana inslag i workshopar och presentationer i programmet. Det är också tydligt att forskningsdata har fått ett allt större fokus med flera inslag i programmet, som egna punkter eller invävt i andra presentationer.

Konferensens hemsida där presentationer och inspelningar kommer att dyka upp: https://or2019.blogs.uni-hamburg.de/

Årets Open Repositories-konferens var den största hittills med mer än 500 deltagare från olika delar av världen. Det var som helhet intressant och inspirerande. Som alltid även socialt, och trevligt att passa på att stämma av med andra svenska "icke-DiVA-kollegor"! (smile)


Emma och Urban på middagsbåten på Elbe samt trevliga kollegor från SLU och Chalmers över en öl!

             


"Universität Hamburg" som i år firade 100 år.

Tjusiga nya konserthuset vid floden Elbe (som ser ut som något som landat från "Game of Thrones") lär ha en helt fantastisk akustik.


POSTER

Intressant Poster: "Automatic data enrichment : merging metadata from several sources" Frank Lützenkirchen1, Kathleen Neumann2

1: Universitätsbibliothek Duisburg-Essen; 2: Verbundzentrale des GBV (VZG)


"Highly automated import of metadata into an institutional repository" var en annan poster på samma tema.

Laura Amalia Konstantaki, Federico Cantini, Lothar Nunnenmacher

Lib4RI - Library for the Research Institutes within the ETH Domain: Eawag, Empa, PSI & WSL, Dübendorf, Switzerland


Sherpa Romeo: ny version, kan nu skilja ut olika versioner av en artikel "submitted, accepted and published paper": http://v2.sherpa.ac.uk/romeo/


Rapport om den kraftiga tillväxten av preprints från Knowledge Exchange:
http://www.knowledge-exchange.info/event/preprints



Glad midsommar från oss DiVA-deltagare på konferensen:
Aina och Urban från Uppsala, Emma och Pablo från Malmö.




Som ett led i arbetet med en kommunikationsplan för DiVA genomfördes en workshop under specialistmötet i Göteborg. Alla deltagare fick möjlighet att ge input på vad i kommunikationsarbetet som fungerar bra, vad som kan bli bättre och hur. Det kom in en mängd synpunkter och här följer några smakprov.

Vad fungerar bra?

  • Bra fungerande support, snabba svar
  • Bra uppföljning på buggrapportering
  • Tydlig info om uppgraderingar
  • Bloggen rolig! Intressant att höra hur andra gör. ((smile))
  • E-postlistan för diskussioner

Vad kan bli bättre? Hur?

  • Wikin är rörig och informationen inte alltid uppdaterad
  • Mer information om vad andra medlemmar jobbar med, tips etc.
  • Skulle vilja se alla supportärenden (som inte är känsliga) i en feed (öppen). Bra inspiration!
  • Information/introduktion om DiVAs nuvarande informationskanaler till alla nya medarbetare, Info om: maillista, wiki osv.
  • Önskar bättre info om det kommande DiVA, vilka funktioner som kommer att finnas och NÄR det blir klart


Hela dokumentationen från workshopen hittar ni i programmet för mötet (under fre 17 maj): RISE 2019-05-16--17

Ni som inte kunde vara med under workshopen - och ni som var med och som har kommit på fler saker i efterhand - får gärna skicka era synpunkter till aina.svensson@ub.uu.se eller nadja.neumann@kau.se.


Foto på postit-lappar med specialisternas kommentarer





Malmö universitet är nya medlemmar i DiVA-konsortiet. Välkomna! Här kan ni läsa deras presentation.

Malmö universitet lämnar nu Dspace som miljö för vårt institutionella arkiv/publikationsdatabas MUEP och tar steget in i DiVA.  Under 2018 förslog universitetsbiblioteket, efter dialog med olika intressenter inom lärosätet, vår rektor Kerstin Tham att ansöka om medlemskap i DiVA konsortiet. Den 14 januari beslutade rektor i ärendet och avtalet skrevs på i februari. Den 25 mars var bibliotekschef Sara Kjellberg, avdelningschef Emma Nolin samt undertecknad, i egenskap av projektledare, i Uppsala på ett första planeringsmöte tillsammans med kollegorna i Uppsala. Dessutom var ett gäng från oss på Linnéuniversitet och fick en tjuvkik på systemet i början av april. För närvarande arbetar vi med att planera inför projektstart med följande aktiviteter och hållpunkter:

  • Internt projektdirektiv Malmö universitet klart senast 15 maj – (projektägare, projektorganisation, leveranser, samband och beroenden)
  • Deltagande 7 maj DiVA på ny plattform och 16-17 mah specialistmötet i Göteborg
  • Smygstart 4 juni projektgrupp universitetsbiblioteket (Malmö)
  • Projektstart 20 augusti
  • Lansering DiVA på Malmö universitet februari 2020.


Vi ser fram emot samarbetet inom DiVA konsortiet och vi ses förhoppningsvis på något av mötena i maj månad. Vi som kommer att arbeta med DiVA är (från vänster): Aron Lindhagen, Helena Stjernberg, Robert Faling (IT-avdelningen), Pablo Tapia Lagunas, Per Egevad och Jenny Widmark. Lena Wennerholm saknas på bilden.

Pablo Tapia Lagunas

Foto på de personer som kommer att arbeta med DiVA på Malmö universitet